måndag, november 30, 2009

Om vänskap och c-uppsatser.....


Om Vänskap...

Vänner komma, vänner fara, så låt oss alltid vänner vara!

Ibland spelar livet mig spratt som jag inte riktigt förstår, men som jag omfamnar varmt!
Jag måste erkänna att jag tillhör de lyckligt lottade...
Jag som var så ensam som barn, jag har nu funnit vänner, riktiga helyllevänner lite varstans. Unbelievable! ;) <3
Vem hade trott att JAG en dag skulle ha sådan tur?? För tursam känner jag mig. Och var dyker de upp då?? som jag sade, lite varstans... någon från kurser vi gått tillsammans, någon en svägerska till en gammal vän, någon är fd svägerska till min svägerska och någon hittade jag på Facebook efter 20 år!!

Det är sannerligen att vara tursam om något.

C uppsatsskrivandet fortsätter, i maklig takt, om ändå fokuserat. Om jag ändå inte var en sådan "språk nörd"
Meningsbyggnader och annat sätter lixom griller i huvudet på mig. Jag vill ju bara att det ska bli så bra som det bara går.. är det så fel...??

Nah, nu får ni ha det så bra!

Kram!

Sara ;)

Bild: http://www.major-arcana.net/wp-content/uploads/2009/11/anime-writing-full.jpg

torsdag, november 05, 2009

Worldpremiere Today at 12:06

A-ha Nothing Is keeping You Here - 2009

tisdag, november 03, 2009

GLÄDJELISTA 3E NOVEMBER 2009


GLÄDJELISTA:

* ett mess från en älskad syster.. du vet hur man lyser upp i höstmörkret,
på riktigt!! Älskar dig!! <3

* PM et till C uppsatsen klar, och godkänd av magister D.

* Mina barn & min älskling, de som gör mitt liv till det bästa livet som finns!

* Jag ser ett slut på denna prövotid... kanske kanske e jag utexad i januari, som det var tänkt! ;)

* Vad spelar det för roll?? Vi klarar oss, finfint dessutom! Gillar inte att bli ljugen för bara... gillar inte att bli ratad heller.... omfamna, andas och se ljuset i mörkret....

* Snart , snart ska jag tillbax till världens bästa skola!! ( nästa vecka)

* Jag spar varje krona för att kunna resa till Kalix... håll tummarna. det gör jag!!

* Nya vänner, gamla vänner och ni därimellan!! Jag är så förunnad, att ha sådana underbara människor runt sig är ett mirakel!!

* Älsklings sida av släkten, alltid, alltid bor ni i mitt hjärta, ni är många, men jag har ett stort hjärta så ni rymms allihopa!! <3

* körkort i antågande... snart sätter jag igång... piece of a cake!!

* Duran Duran och A-ha, såklart! Jag får aldrig nog!! ;)

Kram!!

Sara ;)



Konceptet "Glädjelista" stulet med berått mod från Anne-Marie Körlings blogg ; annemariekorling.blogg.se

onsdag, oktober 28, 2009

SLB 51

Det är faktiskt sant...
Igår fyllde faktiskt Simon 51!! en dag sent men ändå.. här komer mitt GRATTIS!!
Och idag har han ju namnsdag här i Sverige.....
Jag har kommit ur den berömda bubblan... texten är klar och inlämnad.... först ringde jag min ena lillasyster, sedan min älskling..
Lite som Katharsis... renare på andra sidan... fast tröttare, mycket mycket tröttare...'
Ha en bra dag!
Själv ska jag gå på mässa med en av systrarna, vrålkul!!
;D
Kram!
Sara ;)
Bild: tagen från Simon Le Bons fansite på Facebook ( www.facebook.com) sök på Simon Le Bon

torsdag, oktober 22, 2009

Lyssnar på just nu..

A-ha Shadowside- from Foot Of The Mountain, 2009

Höst, Halloween och en muntlig examination...



Det absolut sista seminariet.... någonsin!!

Ahh, om man bortser från de "möten" som c-uppsatsen och det självständiga arbetet kräver.... men några vanliga seminarier blir det inte mer.

- Det känns ungefär lika skumt som det känns underbart!!

Och jaa! jag fick GODKÄNT ;)

Jag hade en genomrensning i en hylla och fann en hel del papper och annat som bara legat i typ 4!! år... tss! Skönt att få lite ordning!

Jag hittade bland annat skrivhäften,( läs kollegieblock) som jag köpte på Obs! när jag startade min utbildning för snart 4 år sedan, av någon underlig anledning, känns det som om det var igår jag stod där och valde, med höga förväntningar om det som skulle hända.....

Jaha, vad mer??

SD´s uttalande via media, var minst sagt chockerande!

Hur? Vuxna människor kan yttra sig på så vedervärdiga sätt, hur kan de överhuvudtaget tro att någon alls ska haka på och tycka likadant?? Fast tur är väl det.

Många före mig har dragit jämförelser med Hitler och hans synsätt, det är en skrämmande tanke att de tydligt tycker att Sverige är redo för deras världsuppfattning.

Jag har funderat fram och tillbaka på huruvida jag ska skriva något om det alls. Det känns lite som de redan har fått tillräckligt med publicitet... fast ändå inte!

Hur kan vi sluta föra en dialog om så viktiga saker? Hur skulle vi överhuvudtaget kunna bortse från dessa uttalanden?

Dialogen fortsätter, både i media och i mitt universum...

Nåväl, Höstrusk, mörka morgnar och mörka kvällar....

Tur att Halloween snart är här! Så att det blir lite mer legitimt att tända ljus i förtid, innan julen är i antågande på allvar.....

En enda examinationstext till ( om man bortser från c-uppsatsen!) sedan är det alles!! Ahh, jag veet matematiken..... men sen så!

Ha en toppenkväll, själv ska jag på ett fotbolls-föräldramöte! ;)

Kram!

Sara ;)

Ps. undrar just vad grannarna skulle tycka om jag hänger upp mina lysande pumpor redan ikväll??!! ds


&

torsdag, oktober 15, 2009

R.I.P Honeys...

A-ha Hunting High and Low, 1985


A-ha Foot Of the Mountain, 2009


Jag vet ingen som överhuvudtaget kommer i närheten av den kapacitet och storhet som dessa tre guttarna. Men det gäller inte bara Morten och hans fantastiska och magnifika röstresurser, utan Pål och Magne hade det inte varit A-ha, det är jag säker på. Bombsäker. Den melodiösa musiken som jag knappt finner ord till att beskriva... tillsammans med texter som lyfter, den enklaste ballad till höjder där... jag vet att jag har varit. Sedan rösten, herregud rösten, jag kan omöjligen i denna svåra stund skriva exakt vad, och hur jag känner...
Men A-ha har idag gått ut med beskedet att deras kommande turné 2010, kommer att bli deras sista. A-ha finns inte mer efter den 8e december 2010.
läs mer på :
Jag sörjer, jag gråter och jag inser att oavsett ålder, blir man påverkad av vad som sker. Det finns de som gråter när Sverige förlorar VM, jag gråter när ett av mina favoritband slutar spela.
Tack för ordet, jag återkommer!
Tack för 25 underbara år, killar!!
Klem!
Sara ;)
&

fredag, oktober 02, 2009

En helt vanlig kall höstdag i oktober...

Mycket läsning.... och mycket annat också.....

Ahh, har så mycket att göra att jag tror det exploderar alternativt inpoderar snart... ingen vacker syn!

Läsning... läsning..läsning....

Vår lärare inledde kursen igår med orden; Det finns de som tycker att detta är något av en intensivkurs... no shit!!??

Till kl 13oo idag, ska vi ha läst 6!! kapitel.... värre var det för de stackare som fick ynnesten att starta kl 09oo imorse....
Jaa, jag fick mina böcker först igår.. men piskad känner jag mig i alla fall...

Piskad borde även vår regering känna sig,
nu när det är 1 år kvar till val, slår Svedala alla rekord när det kommer till arbetslösheten hos unga.... snyggt att stå där med skägget i brevlådan, nu när vi är ordförandeland i EU och allt.....borde man inte se till att vi föregår med gott exempel då ..eller?? Undrar vilken lögn/bortförklaring de kommer med den här gången??!!

Hela helgen inbokad med aktiviteter, kul!! Men också välldans kallt om man ska tro väderprognosen...
Jag oroar mig för vår lilla kicka, jag hoppas att hon klarar sig!

Nah, åter till liltteraturen och den buss som jag inväntar...

Kram!

Sara ;)


Bild: http://humanpets.com/10000032162

torsdag, oktober 01, 2009

Historien om en tvättmaskin...

- ÄNTLIGEN!!


har vi funnit våra drömmars tvättmaskin, den tvättmaskin som förhoppningsvis kan tåla det slit & släp som detta hushåll lever med dagligen.....


Det är en; Elektrolux EWF 16580...

Den tar 7 kg tvätt, den har 1600 varv i centrifugeringsmomentet, den har detaljer som vår gamla tvättis bara kunde drömma om är jag rädd....

Och imorgon blir den hämtad & installerad!! Jag är sååå gränslöst Lycklig.... Fast.. någonstans i bakhuvudet gör sig en Parisresa om hösten påmind.....

Men, det blir en annan gång! Det kan jag LOVA!

Idag haglade det dessutom, hösten är här på allvar, kallt som attan var det i morse också.....

Ha en bra kväll, själv ska jag se CSI MIAMI.

Kramar!

Sara ;)

Bild/er : http://www.charlestoncitypaper.com/imager/bar_restaurant_

laundromat_set_to_open_downtown_next_summer/b/original/1237329/8fab/washing_machine_cartoon_thumb.jpg
&
http://i.testfreaks.se/images/products/600x400/241/electrolux-inspire-ewf16580w.847089.jpg

onsdag, september 30, 2009

tid är pengar..pengar är tid...eller?


Mycket nu.. många tankar i mitt stackars redan överbelastade huvud...

Många borden och ännu fler måsten, är jag rädd...

Borde läsa arbetsförmedlingens sidor mer ingående, syftet är ju att ha ett arbete att gå till när jag tar examen.. eller??!! Vad är det som håller mig tillbaka? Det kan inte bara bero på att jag redan vet var jag vill arbeta... eller?? Och förresten kan jag omöjligt vänta in min favoritskola och i processen försaka alla andra erbjudanden som jag får längs med vägen!
Magister D, har full koll i alla fall... vilket ju absolut får mitt redan krassliga samvete att må extra dåligt... ahh jag veet!
Förskolelärare skriker de efter därute, och han är dessutom man... men jag borde verkligen ta mig i kragen.... sist jag var ute och kollade hittade jag .. EN annons som kändes rätt... en enda!! Bah! Urtypiskt mig.. kanske är jag alltför kräsen... jag vet inte ...?

Ahh, var på banken igår... tog ut en summa pengar, som jag egentligen hade tänkt överraska familjen med en resa tillbaka till Paris med... konstig meningsbyggnad...
Men icke! Ödet ville annat det är klart!! Just my Luck ehhh!!

Vår kära följeslagare sedan 19!!! år har nu plockat ner skylten för gott, han var sjuk in i det sista, stackarn... undrar om man kan applicera hundår på en tvättmaskin... kanske beror på hur mycket man sliter på stackarn...

Ja, vi har i alla fall varit ute och scoutat.. rejält! Flera veckor och dagar har förflutit sedan den mörka söndagen då döden inträffade....
Vi är helt på det klara med att detta är superdupersanslöst priofaktor 70000.0000 minst!
Därför ska vi åka ikväll och fixa till det, så att allt blir bra igen....
Men fortfarande...
Se mina händer .. i ena handen en resa till Paris, om hösten......mmmm! ;)
I den andra handen .. en sprojtans ny ... dyr .. tvättmaskin!

Jag känner mig lite som Magnum när han bara lät huvudet och överkroppen falla ner mot underkroppen i ett uppgivet ... ahh jag veet!

Buisness before pleasures... as always!

Men med 3 vilda barn plus aktiviteter, varav en tonåring.. är det en omöjlig ekvation.... jag vet så väl att vi behöver den där tvättmaskinen..
Men tänk Paris........
Nah, vi har ju faktiskt hela livet på oss.....

Imorgon startar en ny kurs, nya utmaningar, och därtill en fika med min ena lillasyster! DET ska bli UNDERBART!!


Kram!
Sara ;)

Ps. Attan vad kallt det har blivit! Dags för en ny jacka... Lhs munkisen är alltför kall....Ds


Bild; http://media.photobucket.com/image/anime%20autumn/swordianw/winglica/1a.jpg

torsdag, september 24, 2009

Blöta kinder...


Glädje, stor, djup och ofattbar glädje...

I dagens brevskörd, fann jag ett handskrivet kuvert.. bara det är en ynnest i sig, i dessa dagar då e-mail, ute i cyberrymden äger den arena som tidigare för posten var så självklar....

Jag kan längta efter ett äkta, riktigt handskrivet brev.... kanske är jag gammal, kanske har jag bara en tanke om att det lixom ligger mer tanke och mer känsla bakom ett " riktigt" kort eller brev...
Nåväl, med sagda brev i handen gick jag så ut i köket för att öppna det, jag kände igen avsändarens handstil väl, men gjorde ändå inte kopplingen....

För när jag öppnar kuvertet, blir det som en chock, en glädjechock.. tur att jag var ensam hemma för ett tjut och ett skrik yttras sedan är det försent, försent att överhuvudtaget hindra tårar, hindra hulkanden och den ofattbara glädje som jag fylldes med.

Det finns tillfällen i livet, då jag blir osäker... kan det vara så?? Kan det kanske, kanske finnas en vithårig gammal gubbe med yvigt långt skägg däruppe ändå??
Kan det vara så, att jag haft fel hela tiden??

Vid två (2) tillfällen i livet, har jag känt känslan av total gudomlighet, så fullständigt vettlöst och uppfyllande på ett sätt jag knappt kan förklara

Vid båda tillfällena har det varit så att någon när och oerhört kär, har vänt tillbaka, att de inte blev bortrövade av det onda, att de fick stanna hos oss....

Varför?? Jag ställer mig frågan, om och om igen.. varför, eller kanske hur?? kunde vi ha sådan tur?? Inte en gång, utan två gånger.....

Var det då en högre makt? Var det kanske bara så att er tid inte var inne? Kanske var det bara ren och pur flax??

Men nu tillbaka till kortet, det har varit en lång, lång resa. När det stod klart för mig vad som hänt med mig personligen, att jag förmodligen aldrig skulle bli den person som jag var innan, insåg jag en del av hur oerhört detta måste vara för de närmaste....

Att fullständigt förstå, är en omöjljighet! Men en liten pyttedel av mig tror att jag förstod till viss del, jag har ju faktiskt varit där... på sätt och vis, men ändå inte. Alla dessa tillfällen är unika var och ett på sitt vis..

I kortet tackas vi för uppvaktningen på din studentdag, bilden av dig är så perfekt! Ditt ansikte är upplyst av den lycka som sprudlar i dig, dina ögon glittrar igen, och det är då det går sönder inuti mig.

Tanken, den tanke som förföljt mig alltsedan jag fick beskedet, den tanke som jag aldrig tillät mig att tänka fullt ut, tänk om.... du aldrig klarat dig.....

Stressen, pressen och rädslan, den sorten som går på djupet, och sedan lämnar ett hål efter sig, den lossade lite.... den blev lite mindre.. lite mer nåbar... den försatte mig i ett tillstånd där jag visste att jag förmodligen skulle komma ut på andra sidan.. hel igen.

Jag kommer alltid att oroa mig, det är den sortens faster jag är.. men den där hemska oron, kanske jag kan släppa lite nu..

Jag älskar dig så otroligt mycket, jag önskar dig allt gott och mycket mer!

Miljoner kramar !!

Faster Sara ;)


Bild: http://media.animegalleries.net/albums/userpics/50425/AutumnMelody.jpg

Längesedan sista blogginlägget...


-Ja jag ska skärpa till mig, okay....


Kramar!


Sara ;)

fredag, augusti 28, 2009

Sommaren....

Sommaren som gått... eller?
Tiden som gått kanske är en bättre definition...
Jag har haft full rulle hela sommaren, så någon bloggning har det inte funnits ens ett uns av en millisekund över till, sorry! Men så är livet, jag hoppas bara att det blir bättre..någongång...

Det är med en märklig känsla som jag numera vaknar på morgonen med, jag har en termin kvar till examen!! Nah, jag tror inte att du/ni hängde med.. EN TERMIN !! Det är så fantastiskt på så många sätt att jag inte vet var jag ska börja...

Känslan av overklighet sprider sig i mitt inre... det är så stort det här, det är så fantastiskt och så underbart att jag inte tror att man kan förstå om man inte som jag står mitt i det förståss...
Att jag av alla... att min dröm snart , mycket snart är sann!!

Jag har naturligtvis ett ansikte av totalt inre lugn, normalt sett men....ahhhh WOW!!

Glädjen över att ha överbevisat alla, och inte minst mig själv, är så MÄKTIG!! att jag har svårt att finna ord som täcker mina känslor... nu börjar det alltså sjunka in, i Januari är jag KLAR!!

Guud så häftigt! Tänk dig själv att vänta så länge på något som du älskar så mycket! Ynnesten att få göra det jag älskar mest av allt, möjligheten att vara med när människor växer, men inte bara utifrån sett. På insidan också.

Och snart ska jag tillbaka till min favoritskola i hela världen... till alla mysiga elever och min handledare och de "arbetskamrater" som jag ständigt lär mig mer av finns.

Jag längtar, ofta tillbaka, ut till verkligheten!
Kram !

Sara ;)

fredag, juli 10, 2009

Om att krypa till ett kors...


Innan jag hann fylla tjugo ( 20) blev jag anställd av ABAB , Allmänna Bevaknings AB. ...

Mycket har hänt sedan den där dagen i oktober 1990, då jag sådär lite lagom nervös anlände till ABABs dåvarande huvudkontor på Tegeluddsvägen.
Jag var vid det läget dessutom den enda kvinnan som just vid det tillfället gick den utbildning som de själva höll i....

Jag har arbetat ca 17 år, i och för sig inte bara på ABAB / Partena/ Falck/ G4s, men 17 år där de flesta av mina år har varit på just ABAB, eller det namn som företaget just vid det tillfället har haft.

Det var från början lite som ett tillfälligt arbete, men det blev så mycket mer...

det blev.. ett arbete, där jag kommit i kontakt med så många underbara människor, såväl kollegor som andra...

Säkerhet blev ganska snart lika viktigt för mig som att andas, jag var ung och allt jag lärde mig på de utbildningar jag gick, gick rakt in i själen på mig ..och stannade där.

- att mina arbetsskador är säkerhetsrelaterade.. ahh, det kan ni nog läsa mellan raderna..*ler**

Men tillbaka till mina kollegor, de människor som kommit och gått under 17 år.... om de bara visste hur mycket de betytt för mig!


När jag , precis som alla andra ( antar jag) haft dåliga dagar då jag tänkt att jag kanske borde göra något annat istället, har mina kollegor varit de som till syvende och sist, har gjort att jag har valt att stanna kvar.
Den sammanhållning som vi haft på de olika arbetsplatserna, är ... jag finner knappt ord!

-Det är som att tillhöra en familj, utanför familjen...

Jag brukar säga att jag gjort allt utom tunnelbanan, hundföraretjänst och värdetransport.

17 år är lång tid, men jag skulle inte för någonting i världen byta dem mot något annat, aldrig, aldrig.....

De har gett mig så oerhört mycket, jag har mina 17 år att tacka för mycket, att jag alltid är i tid, att jag alltid är noggrann i allt jag gör, att jag alltid hur jag än försöker att inte göra det, ser allting ur ett säkerhetsperspektiv( det är inte bara av ondo! )
- ahh det finns säkert fler, men kontentan är att jag nog inte varit densamma om jag inte blivit vakt så tidigt.

Så när jag tidigare här i bloggen skrev om att krypa till korset, så var det självklart så det kändes, men efter dagens strapatser känner jag att jag kanske var lite för hård...


Bara att komma tillbaka, och att bli emottagen som en i gänget, trots att det faktiskt gått 4 år... var någonstans skulle det hända?? Jag tror inte det är så himlars vanligt......

Kontentan är i alla fall att jag idag gick ( eller kröp ) tillbaka... ? Men jag fick så mycket mer än jag väntat mig... jag fick därtill ett xtraarbete...

Jag vill här passa på att tacka P.J & J.H för att de inte tvekade....tss! ;)

Jag vet vad jaghar valt för framtid, och vart jag är på väg, men det gör inte att jag kommer att glömma var jag kommer ifrån.


Så innan du och dina vänner klagar på en vakt, tänk på att jag en gång för länge sedan var ..
-ahh just det en vakt!

Bild: http://d.yimg.com/kq/groups/19771324/homepage/name/homepage.jpg

Kramar till alla!

Sara ;)


fredag, juni 26, 2009

Den lilla pojken som blev störst....

Michael Joseph Jackson har lämnat oss!

Att jag avskyr döden och när människor dessutom dör för tidigt, har nog ingen missat, men detta..
- Fy för den lede!

Min första riktiga idol, efter Lennon och Streisand fram till jag råkade bekanta mig med Duran Duran... jag har nog aldrig trott att han skulle få möjligheten att bli riktigt gammal, men att dö vid 50...

Jag tar det från början,;

Jag fick ett mess imorse ifrån en kursare, lite över 7 tiden... bara det är illavarslande... många av mina kursare gillar att sova länge.. likadant är det med Magister D..

Jag ska säga i ärlighetens namn att jag först trodde att.. att .. att nah han skulle aldrig skämta på det sättet, men en stor del av min nyvakna kropp ville inte tro det.

Det kan väl inte vara så?

Jag tänkte på alla rykten som aldrig fick bli uppklarade, alla anklagelser som han aldrig fick berätta sin version av, alla hemska saker som under en lång tid var betraktat som "normalt" i nyhetsflödet.

att människor gärna sparkar på någon som redan ligger är ett känt faktum, men det kändes under en tid som om hela världen vände honom ryggen.. och detta bara ja, "bara" för att han blev anklagad...

Personligen har jag aldrig tvivlat på hans oskuld, jag tror tvärtom att han var djupt missförstådd. En vuxen man som aldrig fick göra allt det där som andra barn ser som normalt....när de andra barnen lekte på lekplatser utanför Michaels hus i Gary Indiana , USA, fick han och hans syskon öva och öva på deras nästkommande nummer.... och sådär fortsatte det hela Michaels uppväxt var bara arbetsmässig... när fick han leva ut sina fantasier som andra barn gjort i alla tider? Läs Aldrig....

Det är väl klart, att när Michael sedan hade både möjligheten ekonomiskt och tiden till att leva ut alla sina vildaste barndomsdrömmar , då gjorde han det.

Hans hem som han kallade Neverland var ett barns önskedröm uppfylld.

Någonstans känner jag ändå, att han nu har fått frid, den friden som han inte fann under tiden han levde.

Men ändå, världen kommer inte vara den samma, musiken kommer inte vara den samma, aldrig någonsin igen, kommer det att vara det samma.

Den lilla pojken som blev störst, har lämnat oss.

Det känns så overkligt, så ofattbart, men ändå Michael Jackson the king of Pop, blev bara 50 år.

Jag har sorg, världen har sorg!

Kram
Sara :(

måndag, juni 22, 2009

Midsommar och en tur med Rebecca..

Stenstrand, Torö... ahhh!



A small piece of heaven..





En fantastisk sommarhimmel..

En liten bit av havet..



Midsommarafton spenderade vi på stenstrand, Torö.....
Vi åt vår medhavda lunch & jordgubbar till efterrätt, i ömsom smådugg ömsom solhimmel. Men tillslut fick vi ändå ge med oss, när det efter ca 2 timmar började spöregna. Men tillochmed då var det ett varmt regn, med stora varma droppar...
Vilka vågor sedan.. mmm not bad view, at all!
Dagen efter, på midsommardagen åkte jag och min älskling ut på en liten tur i vår älskade "becca". Älskling rodde, och jag bara var....
Jag skulle ro, men någon glömde... ahh det tar vi nästa gång såklart!
Alltså, en helg fylld med himmel, hav , god mat och de käraste jag har nära, nära. Bättre än så tror jag inte att man kan spendera en midsommarhelg.
Bilder: Sara
Stor kram!!
Sara ;)



onsdag, juni 17, 2009

Lay me down...

Lay me down tonight, I'm falling deep

I'm tired, now i'll sleep

So close my eyes and take me in

I'll leap into the night like wind

I leave my body, leave my sword

So lay me down, father Lord

Lay me down tonight, my heart is weak

Much you give and much you seek

I'll fall into a sea of sleep

This sea of dreams, so real and deep

I leave my spirit, leave my words

So lay me down, Mother Earth

Lay me down tonight, I'm giving in

Let the works of life begin

Your works of chaos, works of grace Creation, Lord, in your own pace

Word to flesh and flesh to word Father Lord, Mother Earth

Lay me down tonight, taken from the Album "Wild Seed" 1995

Begravning, kossa på vift och ett B i betyg...

En ko på vift........
En glad och mysig ko...


Begravningar tillhör de saker som jag lätt skulle vilja ta bort helt....

Såå vi åkte till Vingåker efter många dagars regn, i Stockholm, vart det sol... det är som om hon själv låg bakom det. I ett soligt Vingåker, hade vi begravning för en av mina närmaste vänner, som sedan också blev min släkting...

Det var en mycket vacker begravning, den hade allt, vackra blommor, finstämd musik, och en präst som verkade bra hon också.

Jag har ju lite svårt för det Gudomliga.. men när jag satt där hände det något med mig. Jag tror att hon var närvarande, så närvarande som det var möjligt. Någon sade att hon varit änglalik när hon levde, och att hon säkert var en ängel nu.

Min tro innefattar så mycket, men inte kanske just den kristna... även om min älskling bestämt hävdar att jag visst har en del värderingar som kan betraktas som "kristna"... därom tvista de lärde...

Men visst är det sant! Att hon nu är en ängel!

Det ser jag som en självklarhet, är man så god på jorden , blir man sedan en ängel.

På vägen hem träffade vi på en kossa som var på vift, jag kan inte låta bli att tänka tanken; vad var det egentligen hon flydde ifrån?

Kossan blev hämtad, och återförd till sin rätta plats.

När vi sedan kom hem väntade en stor överraskning i vår brevlåda, jag hade fått tillbaka min examinationstext...

Med betyget.. drumroll please!

B

Ahh jag var inte helt säker.. men det är jag å andra sidan aldrig.. tss!

Jag fattar det knappt, att jag fick B på båda kurserna, precis som jag önskade!!

Ahh, nu ere bara matematiken kvar då...... :(

Suck!

Men jag SKA klara det , om det så är det sista jag gör!

All and all så var det alltså en bra dag, med ett otroligt slut. Även om de ord som jag fäste vid handblomman kommer stanna kvar ett bra tag, kanske för att de är alldeles sanna...

There´s a hole in my soul, you can see it in my face, it´s a real big place.

Älskar & saknar dig förevigt!

Kramar!

Sara





söndag, juni 14, 2009

Regn, regn och mer regn att vänta...

Vi tog en tur till Marinan, jag och min älskling.....

Men vilket väder! Älskling fick pumpa ur vår älskade Rebecca, som hade på tok för mycket vatten i sig - även för att vara första veckan i havet...

Det blåste, och regnade ordentligt medan vi var där. Men en varm hand i min gjorde
susen, som alltid!

Jag tog bilden, mest för att illustrera exakt HUR kyligt, regnigt och blåsigt det var....

Detta hör egentligen inte hit men igår nådde jag mitt första delmål, Minus 10 kg!! JIPPI!!

Idag har jag dagen till ära mina trasiga Morten- jeans på mig!!
Du det var LÄNGE sedan!!
-Hello, favve-jeansen...!!

Bild: Sara

Ha en bra dag nu, trots regnet!
Kramar!
Sara ;)

tisdag, juni 09, 2009

Tusen miljarder TACK! för att just DU finns i mitt liv...


Efter ett långt samtal med min ena lillasyster i telefonen..

Insåg jag ganska snabbt att jag bara måste gå och "blogga av mig " lite... Ibland funderar jag allvarligt på var jag hade varit utan ditt enorma stöd...

Vad hade jag gjort om du inte fanns där - alltid??
Du backar upp, du hittar svar på de svåraste frågorna, livet kan ställa, Du tänder hoppet, när jag egentligen borde kastat in handduken för längesedan, Du förser mig med de verktyg som jag kan tänkas behöva för att klara av även det tyngsta arbetet, det slit jag har med min egen självbild.

Du och jag, vi träffas alltför sällan, men livet är så ibland.. men samtidigt, jag skulle aldrig tvivla inte för en endaste sekund. Jag vet så väl, när allt faller, när allt bara blir mörkt, då står du stark och redo, med tändstickor och en varm kärlek och vänskap som jag inte fattar hur jag klarade mig utan i 32 hela år!

Ahh långt inlägg med tunga och djupa ord, men det jag absolut bara måste säga, det jag vill få fram är ändå detta ; TACK!! FÖR ATT DU FINNS!!


- Älskar dig syrran!

Kram !

Storasyster ;)




Bild: http://3.bp.blogspot.com/_r4pFTTDyUj0/Sb31aEl_N8I/AAAAAAAADO8/IEvQGFgvOmU/s320/Tack+f%C3%B6r+att+du+finns.JPG

lördag, juni 06, 2009

It´s not easy being green....


Ja, jag är skyldig...
Jag har fått ett nytt favve-program på BBC Lifestyle. Ett grönare , sundare liv har alltid fascinerat mig, så sådär jättekonstigt är det ju inte.....
Kram!
Sara ;)

fredag, juni 05, 2009

H.A.P.P.Y !


En varm glädje sprider sig i mitt inre, jag kan inte längre hålla emot!

Jag föll just i tårar, jag är så oerhört lycklig över att du överlevde!

- Och idag tar du studenten!!

Från botten av mitt hjärta; GRATTIS!!

Tonvis med kramar!!
Faster Sara ;)




Bild : http://msp29.photobucket.com/albums/c288/soras_lil_slave/anime/happy-1.jpg

måndag, juni 01, 2009

Morten & en orkidé...

Hmm, ja jag vet, en oerhört gammal bild....

Men jagh har letat mig fördärvad efter den...så här är den! tadaaaahh! *ler**

Nu är jag klar med examinationstexten, äntligen!!

Ett seminarie, sedan kan jag koncentrera mig fullt ut på att skaffa ett extraarbete över juni månad....

Nu är jag redigt trött ( gick upp 0215) ..

Ha en bra dag!
Idag hoppas jag träffa en av mina systrar i skolan, vi får se...

Kram!
Sara ; )

tisdag, maj 26, 2009

Om att krypa till korset.....


Har du någongång känt att du befunnit dig i en situation där du egentligen inte vet varken ut eller in?


Det har du alldeles säkert, jag befinner mig just nu i ett läge där jag antingen inväntar svar från mitt kommande yrkesval, eller också tar jag på mig uniformen igen och ... arbetar med det som jag alltid gjort.....
Jag tänker inte ljuga... det bär mig emot. Mycket. Lika mycket som jag Aldrig skulle vilja ha mina 17 år ogjorda, så känns det lite som att krypa till korset..

Jag har fantastiska arbetskamrater ( kollegor) lite utspritt på olika håll, men ändå.

Och inte att förglömma, min allra bästa kollega, finns inte längre hos oss. Det gör ont, det svider och någonting brister inom mig varje gång jag tillåter mig att tänka åt det hållet.

Såå, vad göra? Invänta ett svar som kanske aldrig kommer ( läs ingen semester) eller biter i det sura äpplet?

Kommer jag ens att kunna ta på mig uniformen igen, utan att börja gråta? Sist hittade jag en skjorta längst inne i min garderob när jag städade... och då brast det - igen.

- Jag saknar honom fortfarande, så oerhört mycket.

Jag vet att livet måste gå vidare, precis som alltid. Han hade dessutom aldrig velat att jag skulle må så här dåligt, så här länge.
Men det hjälper inte.

Många tankar, många frågor, kanske inte så många svar. ..idag.

Kram!
Sara;)




Bild: http://www.safenowproject.org/s/564/safenow1.aspx?pgid=270&gid=1

måndag, maj 25, 2009

VICTORY ;)


Dagens vikt... tamtadaahh!
minus -8kg!!
Jag är inte helt nöjd, men det får räcka i nuläget.
Jag ska ta några veckor- off för att sedan återvända och ta de sista 12 kilona också...
Kram!
Sara ;)

lördag, maj 23, 2009

Som en helt ny kvinna...

Du ser den där lyckligt, leende, och välmående kvinnan därborta...

- Det är jag!
I och för sig, har jag nog aldrig blivit betraktad som en butterkaka, utifrån sett, men guuud! vad jag har varit både butter och bitter inuti!

att leva sitt liv så som jag gjort borde egentligen förbjudas! Hur kan någon misshandla sin kropp på detta vis?
Jag har ju i alla år ( enda sedan jag var barn) hävdat att jag kommer att dö tidigt, men när det stod mellan liv och död var mitt val busenkelt.
Det tog tid, lång tid att inse att det var så illa ställt, för bortförklaringarnas drottning har under årens lopp lärt sig ett och annat...
-Amen, det är så här.....

- Men, no more!

Här och nu startar mitt nya liv, jag och min kropp är värd så oerhört mycket mer än det som tidigare var mitt så kallade "liv"...
Många tankar går genom min kropp och även min knopp... vadå? aldrig mer kanelbullar eller? jodå, men på annorlunda vis, med ett helt nytt förhållningssätt (hoppas jag! innerligt)

Såå, på Måndag morgon vaknar en helt ny människa, eller?
Nah, det tar nog en tid en inkörningsperiod, kanske tar det veckor och månader eller till och med år.. men det gör ingenting alls, nu när jag har livet framför mig!

Vegetarian...
Jag har velat lika länge som jag funnits på vår jord, tror jag.
Äntligen, äntligen kan jag förena mitt ställningstagande med min mathållning......

Kram!
Sara ;)

Bild: Sara

Lördagen den 23e Maj, 2009- vackert väder och studs i benen..


- Idag har det i alla fall varit riktigt fint och soligt väder!!


Vi gick på en trevlig promenad jag och älskling, nästan ända bort till något som heter Tullboden. Fast hela vägen gick det inte att gå, det gjorde ingenting, vi hade det riktigt trevligt.

Studs i benen fick jag känning av också, det var riktigt länge sedan, ska jag säga!

Jag var ju så avundsjuk på Chris Martin ( sångaren i Coldplay) när jag var och såg deras konsert... så där brukade jag också vara... hmmm

Ahh, kanske inte exakt så, men på bra väg i alla fall.....

Trevlig promenad, trevligt väder och trevligt sällskap, vad mer kan en kvinna önska sig??

Ingen viktinformation idag heller, den nyfikne får hålla sig till på måndag morgon...*ler**

Kram!

Sara ;)

Bild/er: Sara




fredag, maj 22, 2009

Västkusten - Bästkusten!!

Vem har sagt att man inte kan ta några dagar och bara..njuta?? Vi kom ju som bekant, fram för några dagar sedan.. till himmelriket...vem kan slå denna vy?? Det finns saker som aldrig går ur, det finns tillfällen som blir som en varm deja vu, som man minns och återupplever år efter år. det enda som förändras är min ålder, men det gör ingenting alls. Är det någonstans som jag kan koppla ned och ladda om mina stackars uttömda batterier så är det här.....

Vi var nere vid stranden, bara för att... bara för att kolla läget, bara för att se så att allt fanns kvar.....

Det är en väl etablerad tradition vid det här laget, en tradition som bergis har funnits i mer än 40 år.....

Ja, jag har ingen våg så några kilon kan jag inte berätta om, men vad jag kan berätta är att jag börjar se klara resultat... på magen bla....

Men urrkk! vad jag är trött på att shaka, vid det här laget handlar det inte längre om abstinens, det är bara fruktansvärt trist och tråkigt att bara dricka, sin föda.

Jag sänder numera en tanke till de muslimer som genomgår Ramadan genom att fasta i en hel månad, heder åt Er!! Att Ni bara orkar!!!

Men jag har lagt samman vad alla har sagt och vad jag har läst samt även vad Magister D, som har mycket kunnighet inom ska vi säga shake- området... har förklarat, detta sammantaget med hur min kropp mår just nu..

Såå, om inget annat inträffar, avslutar jag min "kur" på måndag, för att inte återgå, men för att finna nya vägar, min väg heter vegetariskt.

Jag tror att det sämsta möjliga vore att återgå till min tidigare livsstil, och därtill sk. "mathållning"...

Istället, ska jag bryta ett uruselt beteende och ersätta detta med något helt nytt och fräscht............

Jag har läst på, och tror att jag har mycket kvar att lära, när det kommer till vegetarisk mat, men jag har längtat oh vad jag har längtat...

Idag regnar det på västkusten....trist, men det fungerar också...

Stor kram!

Sara ;)

Bild: Sara

torsdag, maj 21, 2009

Ny favorit på blogghimlen!


Vill slå ett slag för denna fantastiska blogg, jag är ju på väg ut i nya terränger och då fann jag denna mysiga blogg.
Kram!
Sara ;)
Bild : www.vegofamiljen.blogspot.com

Torsdagen den 21a Maj 2009, dag XI i mitt nya liv...

Halloj alla!

Jag hann inte skriva igår, gårdagen gick med ljusets hastighet....
startade med en lagom stressig morgon, jag hann precis väga mig, dagens ( läs gårdagens ) vikt är 8, 2 minus i protokollet... fantabulous!!
Sedan bar det av till en arbetsgivare för mer info om troligt extraarbete under sommaruppehållet.....
eftersom jag hade lite tid över, drog jag till min favoritskola i hela världen, för att se vad som hände där... ingen handledare i sikte dock.. men är det onsdag så är det....*ler**

Det spelade tillsist inte lika stor roll, när de underbart rara eleverna kom springande från långt håll för att få den eftertraktade kramen... vilka mysiga barn!
Jag överraskade dem ordentligt, de blev så glada.....

Efter det trevliga besöket, ringde jag min älskling, han var redan på väg hem.
Vi bestämde att vi skulle ses i V-h , för vidare tur hemåt mot slutlig packning.....

Vi packade klart, gjorde det som behövdes och sedan drog vi nedåt västkusten till...Kungshamn, mamma, pappa och fåren.

Lång resa, men väl värt besväret när man väl är framme!

Vaknade imorse av att mobilen skrålade att det var dags för shake..... the story of my life- yeah!

Har inte haft möjlighet att väga mig, glömde vågen hemma....suck!
Fast det blir väl ännu roligare sedan att se hur mycket jag har gått ned på dessa dagar....

Ha en bra dag!
Sara ;)

Bild: http://fullmoepanic.blogspot.com/2008/01/minami-ke-is-dead-long-live-minami.html

tisdag, maj 19, 2009

Tisdagen den 19e Maj 2009, dag VIIII i mitt nya liv...


Ahh, jag vet att det regnar ute idag, men inuti mig är det solsken!
Kollade min vikt imorse... tam tam tadaahh! Idag har jag förlorat... 7,4 kg från min urspungliga vikt!!
Känns overkligt och mycket, mycket bra!
Men fortfarande lite gissel... jag märker inget själv.. vad är felet??!
Tycker fortfarande att jag är lika plufsig som för 9 dagar sedan. Besynnerligt...
Det genomtråkiga vädret till trots, har jag solsken... men fortfarande kvarstår ett frågetecken, bara siffror eller??
Imorse vaknade jag dessutom av ett mess från en av mina små systrar... tänk att ett enkelt mess kan ha sådan effekt!
Innan jag visste vad som hänt, hade jag inte bara svarat, men gått upp och fixat havregrynsgröt å grejer... hmm jag själv är ju inte riktigt där- än!
Men det fanns andra hungriga vargar... *ler**
Ha en underbar dag, regnet till trots!
Själv ska jag gå och ta mig en shake, mobilen skrålar att det är dags....
Kramar!
Sara ;)

söndag, maj 17, 2009

Söndagen den 17e Maj, En ny dag med nya möjligheter...dag VII i mitt nya liv..


- God eftermiddag på Er!
När jag vägde mig imorse, hade vinden vänt. Nu har jag förlorat 6,2 kg!! Helt i mitt tycke och smak....
Om en vecka KAN jag ha gått ned 12,4 kg!! Ahh that would be sooo NICE!

Kram!

Sara ;)


Bild; http//:abanzai.animeblogger.net/2008/05/28/happy-birthday-kona-chan/

Grattis! Älskade Norge!!



Först för att det är Er nationaldag idag! Sedan till den sanslösa vinsten ... vilken jordskredsseger!

Mitt hjärta ligger alltid och vacklar mellan mitt riktiga hemland och mitt absoluta favoritland, vid sådana här tillfällen....

Jag minns min barndom, då Norge aldrig vann någonting, de bara kom allra sist..... i Eurovisionschlagerfestivalen.....

- Jag är så Lycklig!!

Ett Stort Grattis till Er alla!

Jag ser fram emot en final i Oslo 2010.

Kram!

Sara ;)



Bild: http://sv.wikipedia.org/wiki/Norges_flagga

lördag, maj 16, 2009

Amen, jag och Norge...

I vissa passager går det ilningar utefter nacken.....

Jag önskar Malena all Lycka , såklart, men Norge ÄR farligt bra!

Kram!

Sara ;)

Bakslag... Lördagen den 16e maj 2009, dag VI i mitt nya liv..



Naturligtvis var det väntat, men....

Inte så här och inte nu, jag är inte svag som person, men någon form av abstinens är jag nästan helt säker på att det är.....

Såå, vad ??

*Socker?
*Cola?
*Red bull?
*Mat?

Kanske är det så att det egentligen är allt i kombination.. jag chockar min kropp, det ÄR helt säkert!

Känner mig inte ens ett dugg smalare eller lättare...men, 6 kg det borde väl kännas? Eller?
Lyssnar på Duran, om och om igen.. om och om igen...

-Ge mig kraft.... kraften att inte falla till föga, kraften att hålla ut i 2 veckor till.
Vad är två ynka veckors pina, jämfört med ett helt liv som .. blobber??
Med allt vad det kan innebära med trolig diabetes och förmodligen för tidig död.........

Nåväl morgondagen, är ett helt nytt kapitel. En dörr står vidöppen full av nya möjligheter... imorgon känns det säkerligen bättre.

Kram!
Sara ;)


Bild: http://www.imeem.com/ballblom44/photo/wPqe6SFGmq/

fredag, maj 15, 2009

Fredagen den 15e maj 2009, dag IV på mitt nya liv..


Har inte så mycket tid att skriva på just nu, men ett litet inlägg hinner jag nog med...
En fågel viskade i mitt öra att efter 3e dagen skulle "suget" försvinna... hmmm, jag får nog återkomma om detta tror jag.... *ler***

Klockan är nu 0925 och jag får ingen shake förrän klockan 10oo, det suger riktigt hårt! ska gå och köpa mig en Loka eller något liknande så jag inte svimmar innan vi har gruppat oss klart...

ställde mig på vågen i morse, nu är jag uppe i lite över 6 kilo bortfall på en vecka!! Kan detta vara gängse det som ska ses som brukligt??
Kan jag i såfall räkna med att jag i slutet av nästa vecka har förlorat staggering... 12kg???

Hmm , vi får se... men hoppet finns ju... såå...

Ahh , jag vet! Angelina - igen!
Hittade inget bättre eller vackrare, och tidsmässigt så hinner jag inte leta vidare, men jag lovar bättring....

Solen skiner i skrivande stund och lite över 6 kg lättare svassade jag till skolan idag, hade inte väskan varit så tung hade jag bergis studsat likt Chris Martin... kanske inte riktigt så, men fan jag ÄR på väg!!!


Stor LYCKLIG Kram ;)
Sara

Bild:http://media.rd.com/rd/images/rdc/mag0706/angelina-jolie-mother-01-af.jpg

torsdag, maj 14, 2009

Tänk att så lite, kan göra så stor skillnad..




Fick idag reda på att en flicka i den skola där jag praktiserar, hade haft jättejobbigt med sitt hår....

Känns det igen??

Känner du mig, vet du förmodligen vilket helvete det är att ha mitt hår.. -Åhh ett sånt HÅR!


Kan de då aldrig se mig för den JAG är? utan hår...


Turerna har varit många, jag blev retad i ung ålder, för att jag hade
alldeles för tjockt hår.. såg ju onormalt ut!

T'änk om jag idag kunde gå tillbaka till retstickorna, säga; vem är du att bestämma vad som är normalt eller inte?

Senare i livet fick jag veta att mitt hår det där "vackra" var som SVINTO... ni vet, den där stålullen som mamma rengjorde kastruller och stekpannor med... tack!? Eller??

Mitt hår är efter vidare eftertanke ( läs snart 40 års eftertanke..) bland det bästa som finns, men det visste jag ju inte då.
Ingen har nämligen samma eller ens likadant hår som jag , och det gör mig annorlunda, ja! men framförallt SPECIELL. Det är en av de detaljer som gör att jag faktiskt är jag...

Barn är så grymma...... samt ett liv ägnat åt att förhindra att detta sker igen.....

Nu tillbaka till den lilla flickan på min praktikskola, hon har alltid haft sitt vackra hår uppsatt i en hård tofs, bak i nacken.

Behöver jag berätta att hon inte tycker om sitt hår så där jättemycket..??


Vid ett tillfälle då en kursare till mig var närvarande efter min praktikperiod var slut, sade den lilla flickan till henne :- Sara har samma hår som jag , har du sett det?

Min kursare hade inte funderat så mycket över det.

Flickan fortsätter..

-Från och med nu ska jag alltid ha mitt hår utsläppt, så där som Sara har.


Kanske kan bara jag och flickan förstå innebörden tillfullo, men jag tror att hon kunde identifiera sig i mig och mitt toviga alldeles för tjocka hår.

Jag blev så rörd, jag blev glad och varm i hela mitt inre. Bara tanken på att mitt "hemska" hår kanske hjälpte henne. det är så stort!

Egentligen var det ju inte så att jag gjorde något, jag bara är....jag.
-Holly Hobbie, för att jag älskade henne när jag var barn.


Kramar!

Sara ;)

Torsdagen den 14e maj 2009, dag III, som ny människa...


Det finns en STOR vilja att förlora alla de där onödiga kilona, en vilja så stor ... men det finns också en STOR rädsla för att i processen tappa kontrollen. Ett skumt beteende utbytt mot ett annat liksom. Jag har ju vid det här laget svart bälte i onödiga laster och diverse...

Därför läser jag nu på allt jag kan komma över ( i mina studeringspauser, såklart!) om HUR? ett " normalt" liv går till.... utan matmissbruk eller Coca-Cola nojja...

En sak vet jag i alla fall så här långt.. jag skulle gärna sluta äta kött - helt. Idag äter jag inte gris, men jag vill fortsätta....

Jag vill passa på att TACKA magister B för de tips jag fått samt förståss för den trevliga pratstunden över en kopp te.

Politik är bland det absolut intressantaste som finns, men få gånger är det lika intressant som när vi möts....*ler**

Sist men inte minst idag har jag förlorat... - tadaah; 5,7 kg!


Eftersom jag alltid varit en retsticka, ska jag avsluta med att säga att Olof Palme brukade säga:

"Politik är att vilja"

Angelina Jolie, för att hon är något av det vackraste jag skådat....


Kramar till alla!
Sara ;)

Bild: http://gallery.newkerala.com/wallpaper/Angelina-Jolie/

onsdag, maj 13, 2009

Nu är det sannerligen dags!

I syfte att göra detta projekt aningens lite mer av allvarlig art, samt att göra ett bestående avtryck....

Nu är det sannerligen tid för den STORA FÖRÄNDRINGEN...

Jag startade i måndags, med min kur, den ska vara i exakt 3 veckor. Jag kommer att försöka att rapportera varje dag, både för min egen skull och kanske för att det kan vara intressant att följa min viktnedgång..

Idag onsdagen den 13 maj 2009, har jag förlorat .. 5kg! från min ursprungsvikt. Ja jag är stolt, men det är ju inte utan eftertanke....

Jag vet att mitt liv mer eller mindre hänger på om jag klarar att gå ner de kilon som krävs när de tre veckorna är till ända, men det gör ju inte att all abstinens upphör eller aldrig startar...

Som jag sade vid lunchtid idag..jag skulle kunna mörda för en hög köttbullar... sedan gick det ungefär 10 minuter och då var de inte lika viktiga längre de där bullarna.

Vem har sagt att vilja inte kan försätta berg??

Ahh, kanske vetskapen om att jag är riktigt illa ute om jag inte klarar det.. det har nog del i det också...

Ha en underbar kväll!

Kramar från en lättare Sara ;)

Ps. det syns på vissa ställen på kroppen, redan...Ds


tisdag, april 28, 2009

SOLIDARITET....

Vad tänker du på allra först, när jag säger Solidaritet?..

Mitt val, min första tanke är enkel... Olof Palme, såklart!

.... jag funderar vidare, observerar vidare och arbetar (som vanligt) för ökad solidaritet, för alla våra medmänniskor.

Kram ! Sara ;)

Bild; http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/11/14/mordade-politiker/

fredag, april 17, 2009

VACKER....


Angående Pirate Bay och Domslutet...

Enligt dagens nyhetsflöde, är sagan om piraterna som kom undan lagens långa arm slut.

Det jag inte riktigt kan förstå är, hur människor kan tycka att det faktiskt är helt okay att stjäla från andra människor... för i mitt sätt att se det är det precis detta det handlar om.

Varför ska inte artister, musiker och filmskapare få sina löner?
Musiken, filmen eller det andra som laddas ned, är ju deras vara som de normalt sett säljer till oss....eller?
Var någonstans tappade människor känslan för vad som är rätt och fel, lagligt och olagligt?
Bara för att det har gått att kringå, är det då ett säkert tecken på att det är tillåtet?
Om vi som vuxna inte föregår med gott exempel, var hamnar då våra unga i den här röran?
Var drar vi gränsen för vad som är lagligt kontra olagligt, när det gäller allt det andra, om vi inte lyckas med något så ( ursäkta! ) simpelt som fildelning?

Frågorna hopas i mitt huvud, jag får det inte att gå ihop, vad är det som får människor att tro att det är okay att stjäla??

För det är vad det är.

Straffet blev ett års fängelse samt därtill över 30 miljoner kronor i skadestånd för de skyldiga. ( http://www.aftonbladet.se/)

Jag funderar vidare....
Kram !
Sara ;)



söndag, april 12, 2009

Nick....

Nick nu....


Nick ..då..


Wedding bells toll for Duran Duran's Nick Rhodes, who marries an Iowa heiressPeople Weekly, Sept 3, 1984 Fred Hauptfuhrer



Two years ago, would-be model Julie Anne Friedman, a Des Moines department store heiress living in Los Angeles, informed her parents that she would be going on the road with Duran Duran's pouty keyboardist, Nick Rhodes, whom she had met at a party two weeks earlier. Her parents, Bill and Jo Ann ("Johnnie"), pillars of Des Moines business and civic life, were none too pleased. Says Bill, 50, president of Younkers, a chain of 29 Midwest department stores, "There was a normal parental reaction of concern. We didn't think it was a wholesome situation." Well, it became a lot more wholesome on Aug. 18 as a teary-eyed Julie, 25, and Rhodes, 22, were married at a London registrar's office. He was the third member of the supergroup to wed. True, the groom wore almost as much makeup as the bride, and true his best man was a woman (singer Elayne Griffiths, his "best friend outside the band"). Julie's parents were still delighted to see their elder daughter finally married. Observed Johnnie, 50, "It seemed the right step." On the morning of the wedding, Johnnie and her younger daughter, Patti, 20 (maid of honor), and best man/woman Griffiths had their hair done by L.A. stylist Angelo Di Biase, who was flown in for the occasion. Only immediate family members were invited to the civil ceremony. No problem: royal photographer Norman Parkinson was there to shoot the double-ring wedding--presumably not for MTV. The 10:30 a.m. ceremony was followed that night by a wedding bash at the Savoy hotel, with a guest list that included the entire band, Dallas' Linda Gray, actor Michael Brandon and Paul and Linda McCartney's daughter, Heather, 21. Julie's parents began warming to Rhodes when they flew to New York to meet him a year and a half ago. "We found him to be hardworking, goal directed and talented," says Bill. "He is extremely nice to our daughter." It didn't hurt that Rhodes is a light drinker, adds Dad, and to his knowledge, not involved with drugs. Besides, the couple share interests in art deco, fine wines, wildlife and games like Trivial Pursuit and Scrabble. The groom's parents, however, had reservations about the pairing. It's not that Roger and Sylvia Bates (Rhodes is their son's stage name) do not like Julie; they think Nick is just too young. When asked on the wedding day if he believed his son was ready for marriage, Roger, a Birmingham contractor, replied, "I'd rather not answer." No matter. It was the Friedmans' show. The bride's family celebrated with 75 guests from the U.S., and then retired to a $435-a-night suite at the Savoy from which they organized a stream of parties, a theater outing and a cruise down the Thames. Some 400 Duran Duran devotees waited outside the hotel as the 219 guests arrived for the lavish sit-down dinner of salmon and stuffed lamb. (Duran's Simon Le Bon, with girlfriend Clare Stansfield, a 19-year-old model, hinted he might be next to tie the knot, reportedly announcing, "I'm deeply in love with Clare. She's the one for me.") The decorations included six live pink flamingos, in keeping with the couple's penchant for art deco. The bride, in a pink-and-white skintight gown, and the groom, in pale blue shirt and a mauve cutaway with tails, cut the three-tiered cake from Harrod's and danced until 1 a.m. before joining their parents to open presents. (The Friedmans gave them a sterling service for 12.) The next day the pair left for three-week cruise aboard a private yacht to the Greek islands. The Friedmans won't say how much the whole shebang cost, although Johnnie allowed (in a gross understatement) "a lot." But that's okay: They haven't lost a daughter, they've gained a million dollar entertainment conglomerate for a son. So far, it's a dazzling mix of love and money.




Txt : http://www.lizardkingduran.com/wedding.html

Bild: http://nia-altered.blogspot.com/2008/05/in-love-with-nick-rhodes.html

Bild: http://images.google.se/imgres?imgurl=http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/46/Nick_Rhodes_Venusberg.jpg&imgrefurl=http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nick_Rhodes_Venusberg.jpg&usg=__nKdpE3c-6myLcpadlPvbO65X-tI=&h=986&w=800&sz=108&hl=sv&start=5&um=1&tbnid=Cr6dsCIPfErISM:&tbnh=149&tbnw=121&prev=/images%3Fq%3Dnick%2Brhodes%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26um%3D1

Jag tycker hela historien, berättelsen, eller kanske notisen är så gullig. Jag bara måste dela den med er. Läser man som jag dessutom mellan raderna, kan jag nästan känna 80 talens vingslag. Är jag 15 eller är jag 38? Det där lite oskyldiga, lite kan det vara så.... den känslan.....

En sak är i alla fall helt säker, det var och är fortfarande ett av de mest omtalade bröllop som London skådat. ....

- Allting var rosa, till och med Champagnen! slut citat.

Kram!

Sara ;)