När jag var liten....Hade jag vänner som redan i tidig ålder lärt sig sky tandläkare likt pesten. Men av alla rädslor som jag faktiskt hade som barn, var detta inte en.
Min tandläkare var en gammal vänlig herre som alltid välkomnade oss varmt när vi besökte honom jag och min äldre bror. Tandläkaren log så brett att det syntes, fast han alltid bar munskydd... hans ögon plirade sådär vänligt, omtänksamt.
Vi fick alltid kommentarer om vilka starka, fina tänder vi hade, jag och min bror.
Någonting hände dessvärre på vägen. Min tandläkare gick i pension, och då var det ju inte alldeles enkelt att finna en ny...
Jag befann mig i ett mellanrum, där jag visste att jag måste, men jag hade verkligen ingen lust..att gå till någon annan...
Åren gick och jag blev äldre och fick visdomständer som började bråka ordentligt med mig. Detta bidrog ju inte direkt till att jag såg med blidare ögon på de stackars tandläkare som jag faktiskt mötte...
Det var alltid akut nu mera, akut utdragning av ... ahh just det alla mina visdomständer gick samma öde till mötes. Mina fina. starka tänder, visade sig inte vara lika starka om man som jag struntade i dem under en längre period.
Ja, detta var alltså mitt öde, och den sista visdomstanden röntgade de först för att bekräfta även en luttrad tandläkares mardröm, tanden hade dubbla rötter och på varje rot fanns det som en hulling. Detta komplicerade ingreppet ganska rejält!
Min skräck som jag aldrig haft, var nu vid det här laget ett tragiskt faktum.
Jag tror aldrig jag varit räddare i mitt liv än då de skulle operera ut min sista visdomstand, som dessutom låg böjd, bredvid sin närmaste granne.
De bedövade, sågade och bände för att få ut alla bitar....ahh! hela proceduren tog en rejäl stund, där jag fick fightas med alla de demoner som jag aldrig tidigare mött....
Så, för ca ett år sedan var det dags igen, ahh en käktand i höger överkäke ville inte mer, den bröts mitt itu, när jag åt en hårdbrödmacka...klassiskt! Min tandläkare valde att provisoriskt laga och lappa den stackars flisa som ändå fanns kvar... i syfte att kanske kunna rädda det lilla av tanden som ändå levde....
I lördags bet jag återigen i något hårt och... och där for den lagningen, och kvar hängde en liten stackars flisa som gjorde jävulskt ont!!
Jag kände mig som en 7åring, med lös tand igen, fast med mycket tyngre bekymmer det är klart!
En liten snart 7åring sade uppriktigt,
- du behöver inte oroa dig! dra ut den och lägg den i ett glas vatten så kommer tandfen och då blir du glad igen!
Jag försökte förklara för honom att tandfeer sällan kommer till kvinnor som närmar sig 40. Den dealen gäller ju bara för mjölktänder eller ??
Jaa, så nu sitter jag här, som en tandlös tant, som inser ett och annat.
1. Ta hand om dina tänder - hela livet!
2. Även starka tänder dör om de inte tas om hand..
3. Utan goda vänner, som stöttar- till&med en tandlös tant, var vore jag då??
4. Man kan som en av dem sade säga ordet pirat, istället för tandlös... låter mycket mer tilltalande av någon anledning....tänker mig Jack Sparrow-typen.. fast kvinna då eller?? har inte riktigt tänkt igenom det, men...
5. Har legat på och ringt min tandläkare som en dåre ...det brukar inte jag vara känd för direkt...
6. Sent ska syndaren vakna!
7. Till fröken A-K, som ska dra en visdomstand i em. Lycka till!! Jag lider med dig!!
Tandlös kram!
Kram :(
