Det var min tysta bön,
- Ta min själ om du vill!
Gör vad du vill , precis vad du vill , bara han får bli frisk igen. Jag som inte tror på något högre väsen, jag som inte tror på den där gamla farbrorn uppe på molnet.Jag befann mig i ett ingenmansland utan grund att stå på, ett vakuum av vanmakt.
Jag gick fram till min Buddha staty, tog den i mina händer, kände kraften skölja över mig.Det kändes helt rätt.
Alla finner vi olika vägar, alla har inte samma trosuppfattning, samma Gud.
Men det gör ingenting alls, för när jag stod där med min sorg och min vanmakt visste jag.Min tro, kan också vara din tro, detta trots att vi tror olika.För att vi ändå möts.Vi möts i ett töcken av djup sorg och vanmakt, på samma villkor, med samma önskan.
- Ta min själ om du vill!Fick tjäna som ett kvitto på hur djupt jag önskar honom frisk .....
Jag finner knappt de ord som jag oftast bemästrar, jag befinner mig i ett tomrum någonstans mellan hopp och förtvivlan, jag ser mig i spegeln och faller i gråt.
Min vanmakt är så fullständig, så djup, så ofrånkomlig.Men egentligen har jag bara en enda önskan..- Låt honom bli frisk igen, ta min själ om du vill !
Mina tankar, mitt hopp, och all min kärlek skickar jag till familjen!
Stor varm kram , S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar