Jag är en samlare..
Goda minnen, trevliga minnen, Ljuva minnen är något jag samlar på, i vått och i torrt finns de där, alla mina samlade juveler. Jag tar som ett fotografi av just den stund då jag önskar att tiden stod still och aldrig tog slut. sedan när jag är nedstämd och kanske behöver lyftas, har jag dem alla, djupt inne i mitt inre, bara att ta fram när helst jag kan behöva ett mysigt minne, för att muntra upp tillvaron något.
Oftast är det känslosamma minnen där jag vet att jag förmodligen aldrig varit lyckligare, gladare eller liknande, men det finns också mörka minnen, sådana som jag hade önskat att jag slapp. Att alla slapp, dessa får i sin tur tjäna som exempel på hur jag inte, absolut inte vill vara eller situationer som jag av någon anledning inte vill befinna mig i , någonsin igen....
Somligt kan man inte leva med, annat kan man inte leva förutan, så sant som det är sagt. Själv har jag länge gått och burit på en tung gammal sten alltför länge. Men nu är det äntligen, över...
Kanske, kanske kan jag lättare nu än tidigare nå inre frid. Kanske finns den där om jag bara är villig att ge den lite tid, kanske finns den där inte och då kanske jag finner den på annat håll, vem vet?
Stenen är i alla fall väck, och varje steg jag tar känns så mycket lättare nu....
Tack för ordet, Kram ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar