Jag bara måste...

Det var samma år som mitt livs stora kärlek fann mig.... tre år efter jag funnit honom...

Och nog är han min man, alltid! Det har han varit från första stund, fast det visste han inte då, det är klart!

Bortsett från det, en av Wham´s bästa låtar...

COLDPLAY -VIVA LA VIDA

COLDPLAY..COLDPLAY ..COLPLAAAYY!!

Magnifikt, enastående, magiskt... superlativen haglar då jag försöker förklara vad jag var med om igår kväll...

I ett utsålt Globen blev jag så fullständigt förförd som man kan bli under en konsert, det tar emot att erkänna ,men detta var inte ens i närheten av Duran Duran 2005.
Mina känslor den gången var mer som kärlek, kärlek och oändlig värme inför mina barndomshjältar, men gårdagens konsert tog mig till höjder jag aldrig anat att jag kunde nå - musikmässigt!
Detta var så fulländat som en konsert överhuvudtaget kan bli, jag inser att detta blir oerhört svårt att återberätta, tanken att överhuvudtaget komma i närheten av min upplevelse, kan bli svår, men jag är villig att försöka;
Det startade med en genomskinlig ridå där vi till en början endast kunde se silhuetter av bandet.. de kör Violet Hill som startskott, jag blev fullständigt överrumplad av denna musikaliska sensation. De gav allt från första sekund, och lite till. Andra låten var Clocks, när bandet brassar av den lasershow som senare ska bli deras signum är jag mållös och i tårar. Jag gråter, tårar flödar ner för mina kinder och jag inser att mitt favoritband genom tiderna inte ens var i närheten av detta! ( Duran Duran )
Min / vår Coldplaykväll är egentligen en kväll , där jag blir så förförd som jag tror att jag någonsin kommer att bli. När Chris Martin sitter vid sitt piano och spelar som en gud, vet jag att jag i ett skede jämförde honom med Mozart....
Jag kan bara inte avsluta denna tillbakablick utan att berätta om det som kanske var det underligaste... Chris Martin tog med sig hela bandet på en språngmarch genom hela publikhavet upp på läktaren och bak i bakersta raden... hans egen kommentar var att man kan inte åka ända till Stockholm utan att möta killen på bakersta raden...vem?? gör sånt?? Chris Martin , tydligen!

Nackhåren reser sig vid blotta minnet av hur mycket de var villiga att ge oss, konfettiregnet mot slutet var som ett kvitto på att detta var något enastående som sällan , mycket sällan sker....


Själv längtar jag nu efter nästa konserttillfälle, då Coldplay står på Globens scen igen...

- I´ll be there - for sure!!

Stor kram ;)

Bild: Tidningen Sthlm City i morse.

Anyone...

Okaay... jag bara måste...

Berätta, och nu i OS tider...medan större delen av befolkningen glatt hejar på sina favoriter i alla sportgrenar..jag har ju aldrig varit någon sportfantast direkt...men vad jag är, är en musikfantast..*ler*

Och då om någongång, vill jag bara ta denna stund till att visa för er, en av mina absoluta favoriter.... Morten Harket; Anyone... min favoritlåt från hans senaste cd.

Outstanding as always!

- Enjoy, all of ya!

Kram å godnatt ;)

IRON MAIDEN ROCKS!!

IRON MAIDEN "FEAR OF THE DARK" STHLM STADION 16 JULI 2008

-Jag gjorde det!!

Jag och en av mina bästa vänner, ja för det är han!

var igår på något så spektakulärt som Iron Maiden.... ja, jag erkänner, jag kände mig till en början som en katt bland hermeliner, men det gav med sig, det visade sig vara en äkta folkfest, av stora mått.

Publiken bestod av glada anhängare i princip alla åldrar, bara det gjorde att jag inte kände mig lika bortkommen *ler*

Och trots att jag egentligen bara kan texten på just "Fear of the dark" ( min favorit) tycker jag att det var en konsert som var väl värd sina pengar... mycket pga Maidens karismatiske sångare, och det faktum att resterande bandmedlemmar var med på allt bus. Jag hade mina föraningar om att jag kanske skulle tycka att detta var mindre bra, men..

- I stand completely and utterly corrected!

Jag lägger glatt till Iron Maiden på mina topp 5 bästa konserter genom tiderna.

-Tusen tack för en upplevelse utöver det vanliga! sorry,

-I thank you for an experience far beyond what I had imagined!

Kram /Hugs ;)

Bild: Sara

Tusen Tack, Peter Le Marc!

- Dagens sommarpratare... den 6e juli 2008, Peter Le Marc.....

Jag fick ett mobilsamtal vid 13- tiden idag, där en god vän berättade att dagens sommarpratare är PLM ... outsägliga LYCKA.... vad jag har väntat på detta!

I sanningens namn är väl jag inte en av de som lyssnar på Sommarpratare hela sommaren, men vem kan säga nej till flera timmar Peter Le Marc?
-Inte jag, det är ett som är helt säkert!
Det finns händelser, möten som sätter spår i resten av ditt liv..dramatiskt- och mycket sant.
Peter Le Marc tillhör absolut kategorin, händelser jag minns med glädje...
När jag var sisådär 16 eller 17 år var min egen personliga tunnel helt utan något ljusflöde. Jag befann mig i ett icke-tillstånd där jag ärligt sket fullständigt i, om jag vaknade morgonen därpå. Någonstans på vägen hade jag helt förlorat det viktigaste av allt, lusten att vilja leva. Jag minns inte när hur eller i vilket skede, men jag vet att den dagen jag hörde min första PLM låt var jag såld, helt och fullständigt såld.
Jag har tidigare berättat om vilken stor del av mitt liv musiken har fått spela, och tur är väl det. Alla människor finner nya vägar och annorlunda möjligheter genom så olika saker. Jag fann min väg ganska snabbt, genom musiken.
Peter Le Marc har och har alltid haft en fantastisk förmåga att sätta ord på just mina tankar och mina funderingar, det i sig har naturligtvis gjort att jag funnit som en katalysator för mitt kännande och mitt tyckande.... jag fann en möjlighet att bearbeta det tunga och det hemska, det jobbiga och det svarta.
Idag är situationen helt annorlunda, jag bär på en lycka, en stor, stor lycka som jag knappt kan beskriva med ord. Men det är ett helt annat blogg inlägg....
få är dock de tillfällen då jag faktiskt har hört honom på konsert eller ens hört honom prata på det vis han gjorde idag. Jag har faktiskt vid närmare eftertanke "bara" sett honom live en gång , antingen 1987 eller 1988, på Göta Lejon i Stockholm.
Euforin var fullständig. Jag bestämde på plats att aldrig missa en konsert i hela mitt liv med honom , fast ödet ville något helt annat...

Jag vill ta detta tillfälle till att Tacka, först min vän för att han ringde och påminde om radioprogrammet, sedan naturligtvis Peter själv för att han alltid, alltid får mig att se saker ur ett annat perspektiv, ett bra perspektiv.
Och naturligtvis, tusen tack för att Du aldrig lade av när det var så tungt, snacka om indirekt budskap!
Jag gav inte heller upp, fast det var så tungt, och se!

Jag har kommit så långt, och längre ska jag. Det är som min vikarierande fritidsfröken en gång sade; Alla människor har ett syfte, det gäller bara att finna vilket som är ditt eget!

Stor kram ;)

Ps Jag kan härmed stolt deklarera Jag är Lemarxist!

Bild:http://www.lemarc.se/gfx/foto/peter97.jpg

Lyssnar på just nu:

Rise up - Yves Larock