En ko på vift........
En glad och mysig ko...
Såå vi åkte till Vingåker efter många dagars regn, i Stockholm, vart det sol... det är som om hon själv låg bakom det. I ett soligt Vingåker, hade vi begravning för en av mina närmaste vänner, som sedan också blev min släkting...
Det var en mycket vacker begravning, den hade allt, vackra blommor, finstämd musik, och en präst som verkade bra hon också.
Jag har ju lite svårt för det Gudomliga.. men när jag satt där hände det något med mig. Jag tror att hon var närvarande, så närvarande som det var möjligt. Någon sade att hon varit änglalik när hon levde, och att hon säkert var en ängel nu.
Min tro innefattar så mycket, men inte kanske just den kristna... även om min älskling bestämt hävdar att jag visst har en del värderingar som kan betraktas som "kristna"... därom tvista de lärde...
Men visst är det sant! Att hon nu är en ängel!
Det ser jag som en självklarhet, är man så god på jorden , blir man sedan en ängel.
På vägen hem träffade vi på en kossa som var på vift, jag kan inte låta bli att tänka tanken; vad var det egentligen hon flydde ifrån?
Kossan blev hämtad, och återförd till sin rätta plats.
När vi sedan kom hem väntade en stor överraskning i vår brevlåda, jag hade fått tillbaka min examinationstext...
Med betyget.. drumroll please!
B
Ahh jag var inte helt säker.. men det är jag å andra sidan aldrig.. tss!
Jag fattar det knappt, att jag fick B på båda kurserna, precis som jag önskade!!
Ahh, nu ere bara matematiken kvar då...... :(
Suck!
Men jag SKA klara det , om det så är det sista jag gör!
All and all så var det alltså en bra dag, med ett otroligt slut. Även om de ord som jag fäste vid handblomman kommer stanna kvar ett bra tag, kanske för att de är alldeles sanna...
There´s a hole in my soul, you can see it in my face, it´s a real big place.
Älskar & saknar dig förevigt!
Kramar!
Sara
